Silke har tillverkats i Kina i över 5 000 år, och det är fortfarande där ungefär tre fjärdedelar av världens silke kommer ifrån. Den här artikeln berättar hur fibern upptäcktes, hur den blev en av historiens mest eftertraktade handelsvaror, hur ett silkesörngott faktiskt blir till i dag, och varför vi på Silk & Hair medvetet köper våra silkesprodukter från silkets hemland.
Legenden om kejsarinnan och tekoppen
Enligt kinesisk tradition upptäcktes silket omkring 2 700 f.Kr. av kejsarinnan Leizu, hustru till den Gule kejsaren. Hon satt under ett mullbärsträd och drack te när en kokong föll ner i koppen. I det varma vattnet löstes kokongen upp och hon kunde dra ut en enda lång, glänsande tråd. Så säger legenden. Arkeologin är mindre romantisk men pekar åt samma håll: rester av silke och bearbetade kokonger har hittats i Kina från omkring 3 600 f.Kr., och silkesodlingen var väl utvecklad redan under Shangdynastin.
Det som gjorde upptäckten möjlig var mullbärsträdet. Silkesmasken, larven till fjärilen Bombyx mori, äter bara mullbärsblad, och de tempererade floddalarna i östra Kina hade gott om dem. Ur det växte en hel konst fram: att odla träden, sköta larverna, haspla tråden och väva tyget. Kineserna kallar den sericultur, silkesodling, och den var i tusentals år en kinesisk hemlighet.
En hemlighet värd sin vikt i guld
Silke var så värdefullt att det under långa perioder fungerade som betalningsmedel i Kina. Skatter betalades i silkesrullar, soldater fick lön i silke, och att avslöja hur det tillverkades var belagt med dödsstraff. Från 100-talet f.Kr. fördes silket västerut längs karavanvägarna genom Centralasien, den handelsled som långt senare fick namnet Sidenvägen. I Rom betalade överklassen ibland silkets vikt i guld, och senatorn Seneca klagade på att de tunna tygerna knappt dolde något alls.
Hemligheten höll i över tre tusen år. Omkring år 550 ska två munkar, på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus, ha smugglat silkesmaskägg från Kina till Konstantinopel gömda i ihåliga vandringsstavar. Därifrån spreds silkesodlingen till Persien, Italien och Frankrike. Städer som Como och Lyon byggde hela sin ekonomi på silkesväveri, och det var en silkesvävare i Lyon, Joseph Marie Jacquard, som år 1804 uppfann den hålkortsstyrda vävstolen som brukar räknas som datorns förfader.
Silket kom till Sverige, men mullbärsträden trivdes inte
Även Sverige försökte. Under 1700-talet planterades mullbärsträd på flera håll, bland annat på Linnés initiativ, för att landet skulle slippa importera dyrt silke. Träden överlevde men larverna fick sällan tillräckligt med blad i vårt klimat, och den svenska silkesodlingen blev aldrig mer än en kuriositet. Väveriet gick bättre. På Södermalm i Stockholm startade K.A. Almgren 1833 ett sidenväveri som var i drift i över hundra år och i dag är museum, Nordens äldsta bevarade. Där vävdes siden, alltså tyg av silke, men råsilket kom hela tiden från utlandet.
Det här är för övrigt en bra påminnelse om ordvalen: silke är fibern och materialet, siden är tyget som vävs av det. Vi har skrivit en egen artikel om skillnaden mellan silke, siden och satin.
Så tillverkas silke i dag
Metoden är i grunden densamma som för tusentals år sedan, men skalan och kontrollen är en annan. Redan på 1200-talet avbildade målaren Liang Kai hela kedjan, från kokonger som kokas till tyget som vävs, och stegen känns igen än i dag.
Ett silkesörngott i mullbärssilke går igenom ungefär de här stegen:
- Mullbärsodling. Allt börjar med bladen. Mullbärsträd odlas i stora planteringar och skördas flera gånger per säsong. Det är därför silke av högsta kvalitet kallas mullbärssilke: larverna har fått enbart mullbärsblad, vilket ger den jämnaste och starkaste tråden.
- Uppfödning. Larverna kläcks ur ägg och äter i ungefär fyra veckor. En larv växer till över tusen gånger sin vikt innan den spinner in sig i en kokong av en enda sammanhängande tråd, ofta 900 till 1 500 meter lång.
- Haspling. Kokongerna värms i vatten så att det naturliga limmet, sericinet, mjuknar. Tråden hasplas sedan av flera kokonger samtidigt till ett råsilke. Här avgörs mycket av kvaliteten: långa, obrutna trådar ger den högsta klassen, grade 6A.
- Avlimning och vävning. Sericinet tvättas bort och tråden vävs, för örngott oftast i satinbindning som ger den släta, glansiga ytan. Tygets vikt anges i momme. Våra produkter är 22 momme, vilket är tillräckligt tätt för många års användning utan att bli tungt.
- Färgning och kontroll. Tyget färgas, sys och testas. OEKO-TEX Standard 100 innebär att det färdiga tyget kontrollerats för skadliga ämnen.
Kina står i dag för omkring tre fjärdedelar av världens råsilke, med Indien som tvåa och därefter länder som Uzbekistan, Brasilien och Vietnam. Tyngdpunkten ligger i provinserna kring Yangtzeflodens delta, Zhejiang och Jiangsu, med städer som Hangzhou och Suzhou som varit silkescentrum sedan Songdynastin. Där finns hela kedjan på samma plats: odlingarna, hasplerierna, väverierna, färgerierna och generationer av yrkeskunnande.
Därför köper vi vårt silke från Kina
Vi får ibland frågan varför våra produkter tillverkas i Kina. Svaret är enkelt: det är där silket kommer ifrån, och det är där kunskapen finns. Vår fabrik ligger i Hangzhou i provinsen Zhejiang, staden som varit Kinas silkeshuvudstad sedan Songdynastin på 1100-talet. Marco Polo beskrev den som världens vackraste stad, i Kina kallas den "silkets hem", och det är här landets nationella silkesmuseum ligger. Att köpa mullbärssilke från Hangzhou är ungefär som att köpa parmesan från Parma.
- Hela kedjan på ett ställe. Från mullbärsblad till färdigt örngott sker allt i och kring Hangzhou. Det ger kortare led, bättre kontroll och en jämnare kvalitet än när råsilke skeppas runt världen för att vävas någon annanstans.
- Även "europeiskt" silke är oftast kinesiskt. Italiens och Frankrikes silkesindustri väver och färgar, men råsilket importeras till största delen från Kina. Skillnaden är alltså sällan var fibern kommer ifrån, utan var etiketten sys i.
- Kvaliteten går att mäta. Vi valde inte vår fabrik för landets skull utan för specifikationen: 100 % mullbärssilke, grade 6A, 22 momme och OEKO-TEX Standard 100. De kraven uppfylls bäst där silket odlas.
- Priset blir rimligt. Tack vare skalan i Kina kan vi erbjuda äkta silke i en kvalitet som annars bara finns i lyxsegmentet, till ett pris som fler kan unna sig.
Det betyder inte att ursprung är oviktigt. Tvärtom: att veta att fibern är mullbärssilke från Hangzhou, det klassiska odlingsområdet, i stället för ett anonymt "silkesliknande" tyg, är just det vi vill att du ska kunna lita på. Hela vårt sortiment, örngottet ÄLVA, sovmasken VILA, scrunchien MIRA och hårbandet THYRA, är tillverkat av samma 22 momme mullbärssilke.
Från kejsarhov till sovrum
I fem tusen år har silke varit ett material för dem som hade råd: kejsare, senatorer, hov och adel. Det som ändrats är inte silket utan tillgången. Samma fiber som en gång betalades med guld ligger i dag under din kind när du sover, och gör precis det den alltid gjort: glider mjukt, andas och behandlar hår och hud varsamt. Vill du veta mer om varför just det spelar roll har vi skrivit om vad mullbärssilke är och varför det är så bra för hår och hud.
Vanliga frågor
Är silke från Kina sämre än silke från Italien?
Nej. Fibern är i regel densamma, eftersom även italienska väverier köper sitt råsilke från Kina. Det som avgör kvaliteten är grade, momme och hur tyget vävts och färgats, inte landet på etiketten.
Varför odlas inte silke i Sverige?
Silkesmasken äter bara mullbärsblad, och mullbärsträd ger för lite blad i vårt klimat. Sverige försökte på 1700-talet utan framgång. Däremot har vi en lång tradition av att väva importerat silke, som K.A. Almgrens sidenväveri i Stockholm från 1833.
Vad betyder grade 6A?
Det är den högsta kvalitetsklassen för råsilke. Den anger att tråden är lång, jämn och fri från brott och knutar, vilket ger ett slätare och mer hållbart tyg.
Hur vet jag att silket är äkta?
Leta efter materialangivelsen 100 % mullbärssilke, en momme-angivelse och gärna en OEKO-TEX-märkning. Saknas alla tre är det med stor sannolikhet polyester. Läs mer i vår guide om silke, siden och satin.
